Mais Oui! Jag har goda nyheter, romantiken är INTE död! Den finns och den är inkarnerad i Uma och jag kommer att sprida den till er alla. Det är mitt kall, DET är projekt: Homage à Uma!
Jag visste när jag vaknade att dagen skulle bli en poetiskt produktiv dag. Jag visste bara inte hur jag skulle börja. Hur jag skulle få till det.
Så för en gång skull tillgrep jag det vapen som varje medlem av kulturelit flyr, som varje poet värdig namnet föraktar: den simpla TV:n. Men vi intellektuella vet hur man använder TV:n också i tänkandets och kreativitetens tjänst (till skillnad från alla melodifestival- och let's dance-beroende kreti och pleti som TV vanligtvis vänder sig till).
Jag kollade igenom filmer med Uma: Kill Bill 1 o 2, Bat Man 3 osv och till sist fann jag det - i Liasons Dangereuses med John Malkovich. I en scen ligger han i sängen och skriver brev med en gåspenna med en naken Uma som skrivbord. Det var då det slog mig - vem FAN kan vara kännande poet med alla dessa elektroniska manicker, själlösa datorer, bipande mobiltelefoner och f-n och hans mormor av moderna "bekvämligheter" som förpestar ens tillvaro och kväver ens krativitet?!
Vad jag behöver är en rejäl gåspenna - detta plus projektet Homage à Uma kommer att få slut på misstro, hat och finanskriser. Detta kommer att bli början på en ny era - den poetiska romantikens tid!
Nous tous vous aimez - moi et Uma!
fredag 28 januari 2011
torsdag 20 januari 2011
Blåst på konfekten...
Ibland tror man inte att livet kan vara så bra som det faktiskt visar sig vara. Det är för jävligt! Som en naturligt instiftad lag som fungerar som en säkerhetsspärr mot lyckan. Man åker på smockor hela tiden och på så sätt lär man sig att undvika dem - och sedan när det kommer vad man tror är en smocka så duckar man fast det visar sig vara en sensuell smekning - och så torskar man lik förbannat!
Monoprix hade skyltat med ett ta två betala för en erbjudande gällande ett vin för 4.90 Euro (så att det bara kostade 2.45 styck). Vinet var ett Bordeaux Côtes de Bourg från det mindre lyckade året 2007. Så jag köpte bara två flaskor att ha till matlagningsvin, för så dum att jag gick på att man kunde sälja ett drickbart vin för 2.45 euro per flaska det är jag inte. Dessutom visste jag ju att 2007 var ett pissår i Bordeaux - och i och med det så måste ju alla vin från det året vara skräp.
Men ibland är det ju faktiskt så att man inte är på humör för härligheter, god mat, belevad konversation eller goda viner. Man har haft en pissig dag och då kan man lika gärna kröna den med ett pissigt vin likväl. Men hej vad man bedrog sig!
Vinet är trots sin ungdom mjukt, klart att det har en viss kärvhet, men frukten är mjuk, rund och god, och det finns en närvaro av trä som är ganska precis på pricken av vad man vill ha. Om fem år kommer det här vinet att vara topp då kärvheten rundats av! Så jag uppmanar alla att helt enkelt bojkotta producenten då de kör falsk marknadsföring. Vinet, Château Prieuré Lalande, är alldeles för bra för sitt pris - nu är jag dricker det kan jag inte annat än gräma mig åt att jag inte köpte betydligt fler flaskor än jag gjorde.
Det är på grund av sådana här frustrerande saker som vi MÅSTE bevara Systembolaget i Sverige - där hade man aldrig kunnat bli lurad på det här sättet!
Monoprix hade skyltat med ett ta två betala för en erbjudande gällande ett vin för 4.90 Euro (så att det bara kostade 2.45 styck). Vinet var ett Bordeaux Côtes de Bourg från det mindre lyckade året 2007. Så jag köpte bara två flaskor att ha till matlagningsvin, för så dum att jag gick på att man kunde sälja ett drickbart vin för 2.45 euro per flaska det är jag inte. Dessutom visste jag ju att 2007 var ett pissår i Bordeaux - och i och med det så måste ju alla vin från det året vara skräp.
Men ibland är det ju faktiskt så att man inte är på humör för härligheter, god mat, belevad konversation eller goda viner. Man har haft en pissig dag och då kan man lika gärna kröna den med ett pissigt vin likväl. Men hej vad man bedrog sig!
Vinet är trots sin ungdom mjukt, klart att det har en viss kärvhet, men frukten är mjuk, rund och god, och det finns en närvaro av trä som är ganska precis på pricken av vad man vill ha. Om fem år kommer det här vinet att vara topp då kärvheten rundats av! Så jag uppmanar alla att helt enkelt bojkotta producenten då de kör falsk marknadsföring. Vinet, Château Prieuré Lalande, är alldeles för bra för sitt pris - nu är jag dricker det kan jag inte annat än gräma mig åt att jag inte köpte betydligt fler flaskor än jag gjorde.
Det är på grund av sådana här frustrerande saker som vi MÅSTE bevara Systembolaget i Sverige - där hade man aldrig kunnat bli lurad på det här sättet!
onsdag 19 januari 2011
Broken Bicycles
Ibland har man perfekta kvällar i perfekt sällskap. Min tjej kom som vanligt hem väldigt sent från jobbet och gick och lade sig efter att ha snabbstekt några gamla fiskpinnar, mikrat potatismos och demonstrativt dunkat en plasttub med majonnäs i bordet framför mig där jag satt vid bordet och väntade på maten (jag vet att den var till mig - hon hatar majjo). Efter att hon diskat och städat undan gick hon och gjorde sig i ordning och kröp i säng - och lämnade mig helt ensam.
Eftersom vi ätit fisk gick jag o korkade upp en pava vitt (hade jag gjort det innan under middagen hade hon säkert hävt i sig ett glas bara för att reta mig). Inget oävet vitt - även om det inte direkt gör hål i plånboken (4.5 Euro) vilket ju krävs om man som jag är en stackars fattig, missförstådd poet.
Vinet är torrt, piggt, livligt med exotiska fukter och citrus och till det en lätt blommighet. Till detta serveras en Tom Waits Medley där av någon anledning just Broken Bicycles spelas om och om igen.
Broken bicycles,
Old busted chains,
Rusted handle bars
Out in the rain.
Somebody must
Have an orphanage for
These things that nobody
Wants any more
September's reminding July
It's time to be saying ... good-bye.
Summer is gone,
But our love will remain.
Like old broken bicycles
Left out in the rain.
Broken Bicycles,
Don't tell my folks;
There's all those playing cards
Pinned to the spokes,
Laid down like skeletons
Out on the lawn.
One wheel won't turn
When the other is gone.
Seasons can turn on a dime,
Somehow I forget every time;
The things that you've given me
Will always stay
Broken... but I'll never throw them away
Eftersom vi ätit fisk gick jag o korkade upp en pava vitt (hade jag gjort det innan under middagen hade hon säkert hävt i sig ett glas bara för att reta mig). Inget oävet vitt - även om det inte direkt gör hål i plånboken (4.5 Euro) vilket ju krävs om man som jag är en stackars fattig, missförstådd poet.
Vinet är torrt, piggt, livligt med exotiska fukter och citrus och till det en lätt blommighet. Till detta serveras en Tom Waits Medley där av någon anledning just Broken Bicycles spelas om och om igen.
Broken bicycles,
Old busted chains,
Rusted handle bars
Out in the rain.
Somebody must
Have an orphanage for
These things that nobody
Wants any more
September's reminding July
It's time to be saying ... good-bye.
Summer is gone,
But our love will remain.
Like old broken bicycles
Left out in the rain.
Broken Bicycles,
Don't tell my folks;
There's all those playing cards
Pinned to the spokes,
Laid down like skeletons
Out on the lawn.
One wheel won't turn
When the other is gone.
Seasons can turn on a dime,
Somehow I forget every time;
The things that you've given me
Will always stay
Broken... but I'll never throw them away
tisdag 18 januari 2011
En panne
Min kaffemaskin är trasig. I början av december gick packningen och den katapultade ut blött och varmt espresso på köksväggen. Sedan dess har det blivit snabbkaffe - dyrt och äckligt. Som om det inte var illa nog så har min tjej börjat trakassera mig som ett resultat av denna misär också. Hon har flera gånger påpekat att jag kan köpa en ny packning på en affär vid rue de Rome, två kvarter från där vi bor. Snällt har jag bett henne sluta tjata på mig - jag har annat att göra!
I stället för att fixa den som hon brukar göra har hon nu satt upp en stor röd lapp med texten En panne (ur funktion) på kaffemaskinen - och till råga på allt hävdade hon att den egentligen skulle sitta på mig.
Jag förstår mig inte på kvinnor: de gnäller över att män inte är tillräckligt mjuka, sensuella och förstående men ändå så förtedrar de alltid råa sällar till hantverkare före poeter när det väl kommer till kritan.
I stället för att fixa den som hon brukar göra har hon nu satt upp en stor röd lapp med texten En panne (ur funktion) på kaffemaskinen - och till råga på allt hävdade hon att den egentligen skulle sitta på mig.
Jag förstår mig inte på kvinnor: de gnäller över att män inte är tillräckligt mjuka, sensuella och förstående men ändå så förtedrar de alltid råa sällar till hantverkare före poeter när det väl kommer till kritan.
torsdag 13 januari 2011
Baktankar
Jag har spenderat morgonen med att leta mig bakåt i mitt cyberliv - jag har således återupptäckt projektet "Runktankar". Projektet i sig är bra - till och med riktigt bra men namnet är ju förfärligt. Det riktigt skriker av sådan där post-realism à Zola - alldeles för mycket 2000-tal alltså.
Nu, under 2010-talet, krävs mer sensualism, mer känslosamhet. Så det nya namnet på projektet är kort och gott:
Homage à Uma!
Hm, plötsligt fick jag en sådan lust att spela akustisk gitarr - kanske att jag kan göra en platta med känslosamma lågmälda singersongwriter-låtar. Tål att tänkas på, bara jag får dra av några häftiga solon oxå...
Nu, under 2010-talet, krävs mer sensualism, mer känslosamhet. Så det nya namnet på projektet är kort och gott:
Homage à Uma!
Hm, plötsligt fick jag en sådan lust att spela akustisk gitarr - kanske att jag kan göra en platta med känslosamma lågmälda singersongwriter-låtar. Tål att tänkas på, bara jag får dra av några häftiga solon oxå...
onsdag 12 januari 2011
Gott Nytt Jävla År!
Jaha, tillbaka igen.
Bara det faktum att jag återvänder till den här bloggen säger väl allt om mitt liv. Att jag dessutom redan namngett den på ett sätt som gör den inaktuell redan efter ett år säger väl också en del om min framförhållning.
Såhär i början på ett nytt år kan jag i alla fall inte hålla mig från att göra en del summeringar över 2010 - så här goes:
Årets största besvikelser:
Januari, Februari, Mars, April, Maj Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November och inte minst December.
Årets särklass största pungsparkar
1. Prinsessbröllop
2. Insikten att jag gärna skulle rulla runt i sänghalmen med kronsessan
Årest mest repeterade önskan (2 st)
1. Att någon ska sparka in fånflinet på österlmalmswannabeestylade backslickeprinsen
2. Att jag ska få rulla runt i sänghalmen med någon mänsklig representant för det motsatta könet - prinsessa eller inte
Årest höjdpunkter
Som David Brent i the Office skulle ha uttryckt det: "El vino did flow!"
Vad övrigt är är en insikt att om 2011 blir tillnärmelsevis lika jävligt som 2010 är det lika bra att inse att gud finns - och att han/hon gör det enkom för att jävlas med mig!
Bara det faktum att jag återvänder till den här bloggen säger väl allt om mitt liv. Att jag dessutom redan namngett den på ett sätt som gör den inaktuell redan efter ett år säger väl också en del om min framförhållning.
Såhär i början på ett nytt år kan jag i alla fall inte hålla mig från att göra en del summeringar över 2010 - så här goes:
Årets största besvikelser:
Januari, Februari, Mars, April, Maj Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November och inte minst December.
Årets särklass största pungsparkar
1. Prinsessbröllop
2. Insikten att jag gärna skulle rulla runt i sänghalmen med kronsessan
Årest mest repeterade önskan (2 st)
1. Att någon ska sparka in fånflinet på österlmalmswannabeestylade backslickeprinsen
2. Att jag ska få rulla runt i sänghalmen med någon mänsklig representant för det motsatta könet - prinsessa eller inte
Årest höjdpunkter
Som David Brent i the Office skulle ha uttryckt det: "El vino did flow!"
Vad övrigt är är en insikt att om 2011 blir tillnärmelsevis lika jävligt som 2010 är det lika bra att inse att gud finns - och att han/hon gör det enkom för att jävlas med mig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)